Lövstabruks Trädgårdshistoria - del av den digitala rundvandringen i Lövstabruk

Lövstabruk var en gång ett av världens förnämsta och Sveriges största järnbruk.

Lövstabruks Trädgårdshistoria - del av den digitala rundvandringen i Lövstabruk

Lövstabruks rundvandring - ljudfiler

Lövstabruks Trädgårdshistoria - ljudfilen textad

Lövstabruk var en gång ett av världens förnämsta och Sveriges största järnbruk med anor ifrån medeltiden. Från 1640-talets början och tretton generationer framåt var Lövstabruk i familjen de Geers ägo.

I likhet med många andra parker och trädgårdar har trädgårdarna vid Lövstabruk haft skiftande utseende och utformning genom åren. Ägarfamiljens holländska ursprung har starkt präglat trädgårdsanläggningarna och genom åren har mångfasetterade anläggningar skapats som följt olika tiders ideal.

Första trädgården i renässansstil
Den första trädgårdsanläggningen som anlades i Lövstabruk torde vara anlagd under 1600-talet andra hälft. Den hade tydliga drag och influenser av den holländska renässansens stilideal. Inom ett stort fyrkantigt område låg en kombinerad köks- och lustgård. Den var indelad i ett antal stora odlingsbäddar med gångar emellan. I mitten fanns fyra stora odlingsbäddar för blommor, runt dessa fanns kvarter för odling av kål, krydd- och medicinalväxter. Vita höga obelisker, statyer och fyra lusthus utgjorde utsmyckningen. Utseendet på den trädgårdsanläggningen som då fanns i Lövstabruk återfinns på en oljemålning från 1660-talet. Ett par kartor daterade år 1687 och en förteckning daterad samma år av förvaltaren Evert Wijnhaegen.

Andra trädgården i barockstil
Den holländska renässansanläggning byts ut under sekelskiftet 1700, då den nya ägaren till bruket Charles de Geer väljer att utveckla bruket och bygger en helt ny herrgårdsanläggning lite längre söder ut. Trädgården behåller sin centrala placering i bruket men delades nu upp i tre separata delar; köksgård, trädgård och lustgård. Barocken hade gjort sitt intåg i Lövstabruk och med den kom en annan syn på trädgård och trädgårdskonst. Närmast herrgården placerades en lustgård eller park, som innehöll broderiparterrer, fondboskéer och alléer. Ett orangeri i sten uppfördes för vinterförvaring av exotiska träd såsom apelsiner, myrten, citroner, lagerträd och ananas. Dessa pryder sin plats i parken under somrarna.

Lövstabruk bränns ned
I likhet med många andra platser längs östersjökusten drabbas Lövstabruk år 1719 av rysshärjningarna. Hela bruket lämnades i rök och ruiner och hela herrgårdsanläggningen drabbades svårt. Under 1730-talet var nästintill hela bruket uppbyggt efter ryssarnas härjningar. Detta tredje bruk byggdes upp efter samma generalplan och på samma plats som det föregående. Från år 1735 tillkommer ytterligare ett stort drivhus som kompletterar orangeriet och det lilla drivhus som redan fanns. Trädgården behöll sin indelning i tre separata delar med köksgård, trädgård, och lustgård.

Blomster i tapetmönster
Mot slutet av 1800-talet ansågs den franska barockparken vara ur mode och trädgården fick återigen ett helt nytt ansikte, nu i tysk stil. Växter köptes in från när och fjärran och många för tiden nya, exotiska träd och buskar planterades i parken. Slingrande grusgångar och vackra blomgrupper i så kallade tapetmönster anlades. Skötseln och omläggningen av parken kring sekelskifte 1900, ansvarade trädgårdsdirektören Johan Olof Strindberg (bror till författaren August Strindberg). Köksträdgården i Lövstabruk under Strindbergs tid var en omfattande anläggning, fler växthus av enklare modell byggdes och det fanns också en stor bänkgård med varm och kallbänkar för uppdrivning av grönsaker. Växthusen härbärgerade en enorm växtrikedom med bland annat vindruvor, persikor och aprikoser samt hundratals olika sorters orkidéer.

Dagens herrgårdspark
Den park som idag finns att beskåda i Lövstabruk är en rekonstruerades park i barockstil och den anlades av trädgårdsarkitekten Walter Bauer 1970-71, utifrån ritningar av A. F. Barnekow och E de Geer från 1769. Parken återger inte en komplett barockträdgård men innehåller ändå flera tidstypiska drag, så som strängt geometriska former, formklippta häckar, buskar och en porlande springbrunn. De till trädgården hörande byggnader som idag finns kvar är ett orangeri som används till konserter, föreläsningar, bröllopsarrangemang m.m.

Dessutom finns ett drivhus som i en obruten tradition sedan byggåret 1735 används för att odla växter i.

Lövstabruks trädgård och park förvaltas sedan 1997 av Statens Fastighetsverk.